- Hem
- Magazine
- Graviditet
- Förlossningsbristningar – om läkning, stygn och sårvård
Förlossningsbristningar – om läkning, stygn och sårvård
Efter en vaginal förlossning är det vanligt att vara öm, svullen och ha ont i underlivet. En anledning kan vara en förlossningsbristning – ett sår som uppstår när vävnaderna töjs när barnet föds. Bristningar kan vara allt från små och ytliga till djupare skador som behöver sys. Här går vi igenom hur läkningen brukar gå till, hur du kan ta hand om ett ömt underliv och vilka symtom som är kroppens sätt att säga: det här behöver vården titta på.
Vad är en förlossningsbristning?
När barnet föds töjs huden och vävnaderna i och runt slidöppningen och mellangården, alltså området mellan slidan och ändtarmen. Ibland uppstår en bristning. Mindre, ytliga bristningar kan läka utan stygn medan djupare bristningar behöver sys.
Förlossningsbristningar delas in efter hur omfattande de är och vilka vävnader som har skadats. Det är vårdens jobb att bedöma detta – inte ditt. Barnmorskan eller läkaren ska informera dig om var bristningen sitter, hur den har behandlats och om det är något särskilt du behöver tänka på under läkningen.
Och nej, du behöver inte stå hemma med en spegel och försöka göra en egen medicinsk bedömning. Har du besvär eller känner dig osäker får du be vården om hjälp.
Hur känns det när en bristning efter förlossningen läker?
Det är vanligt att underlivet är ömt och svullet efter en vaginal förlossning, särskilt under den första tiden. Har du fått en bristning kan även själva såret och stygnen ge besvär.
Du kan till exempel uppleva att:
- underlivet känns ömt eller svullet
- det svider när du kissar
- det gör ont eller känns obekvämt att sitta
- stygnen stramar, sticker eller skaver
- det känns nervöst eller obehagligt att bajsa
- det är svårare att hålla tillbaka gaser.
Besvären ska generellt minska i takt med att kroppen läker. Ytliga sår kan läka relativt snabbt medan muskler och djupare vävnader behöver längre tid. Återhämtningen efter en större bristning kan fortsätta under många månader.
Det viktigaste är alltså inte att jämföra din återhämtning med någon annans. Kroppen har trots allt precis genomfört ett ganska imponerande projekt.
Hur länge sitter stygn efter förlossningen kvar?
Tråden som används för att sy förlossningsbristningar är vanligtvis självupplösande. Stygnen behöver därför normalt inte tas bort, utan tråden löses successivt upp och försvinner av sig själv.
Ibland kan en liten trådände eller knut kännas och skava. Försök inte klippa eller dra i tråden själv. Kontakta barnmorskemottagningen eller annan vårdmottagning om stygnen fortsätter att besvära dig, om du misstänker att såret har öppnat sig eller om smärtan blir värre i stället för bättre.
Så kan du ta hand om underlivet efter en förlossningsbristning
Följ i första hand de råd du fick från förlossningsavdelningen, särskilt om du har haft en större bristning. När underlivet är ömt är det annars ofta ganska enkla saker som gäller:
- Skölj försiktigt med ljummet vatten vid behov.
- Klappa försiktigt torrt eller låt området lufttorka i stället för att gnugga.
- Byt binda regelbundet.
- Välj mjuka och luftiga underkläder som inte skaver.
- Byt ställning ofta om det känns obehagligt att sitta.
- Kyla kan kännas lindrande vid svullnad. Använd en kylprodukt såsom exempelvis kylbindor.
- Undvik parfymerade produkter och att tvätta inuti slidan.
Ljummet vatten räcker vanligtvis för att hålla området rent. Vill du använda en produkt för intimområdet, välj en mild och oparfymerad produkt som är avsedd för utvärtes användning. Sluta använda den om huden eller slemhinnorna blir irriterade.
Att kissa när du har ont i underlivet efter förlossningen
Den första tiden kan det svida ordentligt när urin kommer i kontakt med sår och irriterade slemhinnor. Inte direkt den mest efterlängtade badrumsupplevelsen.
För vissa känns det skönare att samtidigt skölja försiktigt med ljummet vatten. En intimdusch eller en ren flaska som ger en mjuk vattenstråle kan göra det enklare.
Det är viktigt att du kan tömma urinblåsan. Kontakta vården om du har svårt att kissa. Om du inte kan kissa alls behöver du få hjälp skyndsamt.
Att bajsa när du är sydd efter förlossningen
Ja, vi behöver prata om bajset också. Många som har blivit sydda oroar sig för att stygnen ska gå upp vid första toalettbesöket.
En sydd bristning ska normalt tåla att du tömmer tarmen. Förstoppning och hård avföring kan däremot göra toalettbesöken betydligt mer obehagliga.
Försök att dricka regelbundet, äta fiberrik mat och röra på dig i den takt som känns bra för kroppen. Det kan kännas tryggt att försiktigt hålla en ren binda eller kompress som stöd mot mellangården när du tömmer tarmen.
Efter en större bristning kan du ha fått läkemedel rekommenderade eller ordinerade för att hålla avföringen mjuk. Följ instruktionerna från vården och fråga barnmorska, läkare eller farmaceut om du är osäker på hur läkemedlet ska användas.
Läs mer: Förstoppning och hemorrojder efter förlossningen.
Smärtlindring efter en förlossningsbristning
Smärtlindring kan göra det lättare att röra sig, vila och få vardagen att fungera under den första tiden. Följ i första hand de rekommendationer du fick i samband med förlossningen.
Läkemedel som innehåller paracetamol kan användas under amning enligt rekommenderad dosering. Ibuprofen kan också användas under amning, men passar inte alla.
Läs alltid bipacksedeln och följ rekommenderad dos. Fråga läkare eller farmaceut innan du använder ibuprofen om du exempelvis har eller har haft magsår, har njurproblem, vissa hjärt-kärlsjukdomar, blödningsproblem eller använder andra läkemedel som kan påverka behandlingen.
Ta inte flera läkemedel som innehåller samma verksamma ämne samtidigt. Fråga farmaceut, barnmorska eller läkare om du är osäker på vilken smärtlindring som passar dig.
Efterkontroll och fortsatt återhämtning
Efter förlossningen erbjuds du uppföljning hos barnmorska. Det är ett bra tillfälle att prata om hur bristningen har läkt och om exempelvis bäckenbotten, toalettbesvär, smärta och sexuell hälsa.
Berätta om du fortfarande har ont, känner tyngdkänsla eller har svårt att hålla urin, gaser eller avföring. Du kan också be om att bli undersökt om något inte känns bra.
Och en viktig sak: det finns inget bäst före-datum på att söka hjälp. Besvär från en förlossningsbristning kan behöva bedömas även om det har gått lång tid sedan förlossningen. Du ska inte behöva leva med problem.
När ska jag söka vård för en förlossningsbristning?
Underlivet kan göra ont under läkningen, men besvären ska generellt gå åt rätt håll. Kontakta vården om:
- smärtan eller svullnaden ökar i stället för att minska
- såret blir allt rödare, vätskar, luktar illa eller det kommer var
- du får feber eller känner dig sjuk
- du har svårt att kissa eller tömma tarmen
- stygnen fortsätter att skava eller orsaka besvär
- du misstänker att såret eller stygnen har gått upp
- du har svårt att hålla urin, gaser eller avföring
- du har kvarstående tyngdkänsla, smärta vid sex eller andra besvär som påverkar vardagen.
Du kan vända dig till exempelvis barnmorskemottagningen, vårdcentralen eller en gynekologisk mottagning. Vilken mottagning som är rätt kan bero på hur lång tid det har gått sedan förlossningen och vilka besvär du har. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen eller vart du ska vända dig.
Vid kraftig blödning, svimning eller svimningskänsla, mycket svår eller snabbt ökande smärta eller om du snabbt blir mycket dålig ska du söka akut vård. Ring 112 vid ett livshotande tillstånd.
Vanliga frågor
Det beror bland annat på hur omfattande bristningen är och vilka vävnader som har skadats. Ytliga bristningar kan läka relativt snabbt, medan muskler och djupare vävnader behöver längre tid. Återhämtningen efter en större förlossningsbristning kan fortsätta under många månader.
En sydd förlossningsbristning ska normalt tåla att du tömmer tarmen. Hård avföring och förstoppning kan däremot göra mer ont. Följ de råd du fått från vården, särskilt efter en större bristning.
Ljummet vatten räcker vanligtvis för rengöring. Undvik parfymerade produkter och tvätta inte inuti slidan. Följ de individuella råd du har fått från vården.
När och hur du ska börja träna bäckenbotten beror bland annat på hur förlossningen och läkningen har varit. Följ de råd du fått från barnmorska eller fysioterapeut. Om träningen gör ont eller om du har besvär från bäckenbotten bör du be om individuell hjälp.
Ömhet kan förekomma under läkningen och torra slemhinnor är vanligt, särskilt under amning. Sex ska däremot inte vara något du behöver stå ut med trots smärta. Om du har kvarstående eller uttalad smärta kan barnmorska, gynekolog eller fysioterapeut med kunskap om bäckenbotten hjälpa dig.
