- Hem
- Magazine
- Kvinnohälsa
- Hypertyreos – symtom, orsaker och behandling vid överaktiv sköldkörtel
Hypertyreos – symtom, orsaker och behandling vid överaktiv sköldkörtel


Artikeln är medicinskt granskad av Yaser, legitimerad farmaceut.
Känner du dig stressad utan tydlig anledning, har hjärtklappning eller svårt att sova? Då kan det finnas flera förklaringar – en av dem är hypertyreos. Hypertyreos, även kallat överfunktion i sköldkörteln, innebär att kroppen producerar för mycket sköldkörtelhormon. Det kan göra att kroppen går på högvarv och påverka allt från puls och sömn till vikt och humör. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män.
Vad är hypertyreos?
Hypertyreos innebär att sköldkörteln producerar för mycket av hormonerna tyroxin, T4, och trijodtyronin, T3.
Sköldkörteln sitter på halsens framsida och styr flera viktiga funktioner i kroppen, bland annat:
- ämnesomsättning
- hjärtfrekvens
- kroppstemperatur
- energinivåer
- matsmältning
När nivåerna av sköldkörtelhormon blir för höga ökar kroppens aktivitet. Lite som att någon råkat vrida upp kroppens inre volymknapp till max, utan att fråga först.
Vanliga symtom på hypertyreos
Symtomen kan komma gradvis eller utvecklas ganska snabbt.
Vanliga symtom är:
- hjärtklappning eller snabb puls
- inre stress eller rastlöshet
- svettningar
- värmekänslighet
- viktnedgång trots oförändrade matvanor
- trötthet
- sömnsvårigheter
- darrningar i händerna
- muskelsvaghet
- ökad aptit
- diarré eller lös mage
Många upplever också att det blir svårt att koppla av eller att kroppen känns som om den ständigt går på högvarv.
Hos kvinnor kan hypertyreos även påverka menstruationscykeln. Vissa får oregelbundna menstruationer, glesare blödningar eller utebliven mens.
Kvinnor drabbas oftare av hypertyreos
Sköldkörtelsjukdomar är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Enligt Sköldkörtelförbundet är risken att drabbas av vissa sköldkörtelsjukdomar omkring fem gånger högre för kvinnor.
Hypertyreos orsakas ofta av Graves sjukdom, en autoimmun sjukdom där immunförsvaret påverkar sköldkörteln så att den producerar för mycket hormon. Autoimmuna sjukdomar är generellt vanligare hos kvinnor, vilket är en viktig förklaring till att hypertyreos drabbar kvinnor oftare.
Eftersom symtomen kan likna stress, oro, sömnbrist eller hormonella förändringar kan hypertyreos ibland vara svår att känna igen i början.
Hur känns hypertyreos?
Hypertyreos kan kännas olika från person till person. Många beskriver en känsla av att kroppen inte riktigt går att bromsa.
Det kan till exempel kännas som:
- att hjärtat slår hårt eller snabbt
- att du blir ovanligt lättirriterad
- att det är svårt att sova
- att du känner dig stressad utan tydlig anledning
- att du har mycket energi men ändå känner dig utmattad
Hos äldre personer kan symtomen ibland vara mer diffusa och främst visa sig som trötthet eller hjärtbesvär.
Varför får man hypertyreos?
Den vanligaste orsaken är Graves sjukdom.
Andra orsaker kan vara:
- knölstruma, även kallat toxisk multinodös struma
- en hormonproducerande knöl i sköldkörteln
- inflammation i sköldkörteln
- vissa läkemedel
Precis som vid flera andra sköldkörtelsjukdomar är hypertyreos vanligare hos kvinnor än hos män.
Graves sjukdom – vanligaste orsaken till hypertyreos
Graves sjukdom är den vanligaste orsaken till hypertyreos.
Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret bildar antikroppar som stimulerar sköldkörteln att producera mer hormon än kroppen behöver.
Förutom symtom på överaktiv sköldkörtel kan vissa även få besvär från ögonen, till exempel irritation, svullnad eller utstående ögon.
Graves sjukdom kan också orsaka struma, vilket innebär att sköldkörteln blir förstorad.
Hypertyreos och ögonen
Vid Graves sjukdom kan vissa få ögonbesvär, ett tillstånd som kallas Graves oftalmopati.
Symtom kan vara:
- torra eller irriterade ögon
- ljuskänslighet
- svullnad runt ögonen
- utstående ögon
- dubbelseende
Alla med Graves sjukdom får inte ögonbesvär, men det är viktigt att söka vård om sådana symtom uppstår.
Hur ställs diagnosen?
Om läkaren misstänker hypertyreos görs vanligtvis blodprover.
De viktigaste proverna är:
- TSH
- fritt T4
- fritt T3
Vid hypertyreos är TSH vanligtvis lågt samtidigt som nivåerna av sköldkörtelhormoner är förhöjda.
I vissa fall kompletteras utredningen med antikroppsprover, ultraljud eller skintigrafi av sköldkörteln.
Behandling vid hypertyreos
Behandlingen beror på orsaken till sjukdomen, hur uttalade symtomen är och hur du mår i övrigt.
Läkemedel
Många behandlas med läkemedel som minskar sköldkörtelns produktion av hormon.
Ibland används även betablockerare under en period för att lindra symtom som hjärtklappning, darrningar och snabb puls.
Behandlingen följs upp regelbundet med blodprover.
Radiojodbehandling
Radiojodbehandling används vid vissa former av hypertyreos för att minska sköldkörtelns aktivitet. Behandlingen innebär att radioaktivt jod tas upp av sköldkörteln och gradvis minskar hormonproduktionen.
Efter behandlingen följs hormonnivåerna upp, eftersom vissa senare utvecklar hypotyreos.
Operation
I vissa fall kan operation vara ett alternativ, till exempel vid större struma, uttalade symtom eller när andra behandlingar inte passar.
Vid operation tas hela eller delar av sköldkörteln bort. Efter en operation behöver många behandling med sköldkörtelhormon resten av livet.
Ska du hämta ut läkemedel mot hypertyreos?
Om du har fått läkemedel utskrivet på recept kan du enkelt hämta ut det hos Apohem.
Se dina recept och hämta ut läkemedel
Hypertyreos, fertilitet och graviditet
Sköldkörtelhormoner påverkar flera funktioner i kroppen, även sådant som menstruationscykel och fertilitet.
Hos vissa kvinnor kan hypertyreos leda till oregelbundna menstruationer eller utebliven mens. Det kan också påverka möjligheten att bli gravid.
Vid graviditet är det viktigt att hypertyreos följs upp noggrant av vården, eftersom sköldkörtelhormoner har betydelse för både den gravida och fostrets utveckling.
Kan hypertyreos gå över?
Det beror på orsaken.
Vissa med Graves sjukdom blir symtomfria efter behandling, medan andra kan behöva långvarig uppföljning eller ytterligare behandling.
Efter radiojodbehandling eller operation utvecklar många istället hypotyreos, vilket innebär att sköldkörteln producerar för lite hormon. Då behandlas man med sköldkörtelhormon.
När bör man söka vård?
Kontakta vården om du:
- har hjärtklappning utan tydlig förklaring
- går ner i vikt utan att försöka
- känner dig ovanligt rastlös eller stressad
- har långvariga sömnsvårigheter
- får oregelbunden eller utebliven menstruation tillsammans med andra symtom
- märker flera symtom som kan tyda på hypertyreos
Sök vård akut om du får kraftig hjärtklappning, bröstsmärta, andningsbesvär eller känner dig mycket sjuk.
Vanliga frågor om hypertyreos
Är hypertyreos farligt?
Hypertyreos kan bli allvarligt om det inte behandlas, särskilt eftersom hjärta och kärl kan påverkas. Med rätt behandling går det oftast att kontrollera sjukdomen väl.
Kan man träna om man har hypertyreos?
Fysisk aktivitet är generellt bra för hälsan, men vid obehandlad eller kraftig hypertyreos kan kroppen vara extra belastad. Rådgör med vården om vilken aktivitetsnivå som passar dig.
Är hypertyreos samma sak som stress?
Nej. Symtomen kan likna stress, men hypertyreos orsakas av förhöjda nivåer av sköldkörtelhormon och behöver utredas med blodprover.
Sammanfattning
Hypertyreos innebär att sköldkörteln producerar för mycket hormon, vilket gör att kroppens ämnesomsättning går på högvarv. Vanliga symtom är hjärtklappning, viktnedgång, svettningar, sömnsvårigheter och en känsla av inre stress.
Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män och orsakas ofta av Graves sjukdom. Med rätt diagnos och behandling kan de flesta få god kontroll över sjukdomen och må betydligt bättre.
Källor: 1177 Vårdguiden, Sköldkörtelförbundet, Socialstyrelsen, Svensk Endokrinologisk Förening och Karolinska Institutet.

Artikeln är medicinsk granskad av Yaser, legitimerad farmaceut med utbildning från Uppsala universitet. Han har flera års erfarenhet från olika apotekskedjor. Yaser är engagerad i att ge individanpassad rådgivning och delar gärna med sig av sin farmaceutiska expertis för en säkrare läkemedelshantering. Läs mer om våra farmaceuter.


