Klimakteriet – vad händer i kroppen när hormonerna ändras?

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet är perioden kring den sista mensen, då äggstockarnas funktion förändras och kroppens nivåer av bland annat östrogen och progesteron förändras. Ägglossningen blir mer oregelbunden och så småningom upphör menstruationerna helt.

Klimakteriet är alltså inte något som händer över en natt. Snarare är det en övergång som pågår under flera år – och precis som med mycket annat som har med kroppen att göra finns det stora individuella skillnader.

Vissa märker knappt av förändringen, medan andra får klimakteriebesvär som påverkar både vardagen och måendet.

När börjar klimakteriet?

När klimakteriet börjar varierar från person till person. Förändringar i mensen och andra tecken på klimakteriet kan börja flera år innan den sista menstruationen.

Den första delen av övergången brukar kallas förklimakteriet. Då kan mensen till exempel börja komma mer oregelbundet och olika klimakteriesymptom kan göra entré. 

Läs mer om förklimakteriet, när det börjar och vad som händer i kroppen.

Klimakteriets olika faser – från förklimakteriet och framåt

Klimakteriet är en övergång och brukar beskrivas i olika faser. Begreppen kan användas på lite olika sätt, men det är framför allt tre ord som är bra att ha koll på: förklimakteriet, menopaus och postmenopaus.

Förklimakteriet

Förklimakteriet är perioden då hormonproduktionen börjar förändras samtidigt som du fortfarande kan ha mens. Mensen kan bli oregelbunden och vissa får klimakteriebesvär redan under den här perioden.

Det kan till exempel handla om värmevallningar, svettningar eller sömnproblem. Men kom ihåg att alla upplever förklimakteriet olika.

Menopaus – den sista mensen

Menopaus betyder den sista menstruationen. Exakt vilken mens som var den sista vet du alltså inte när den inträffar. Först när det har gått tolv månader utan menstruation kan menopaus vanligtvis fastställas i efterhand, förutsatt att mensen inte har upphört av någon annan anledning.

Lite som kroppens egen final – fast du får veta först ett år senare att det faktiskt var finalen.

Om du använder hormonella preventivmedel kan det vara svårare att avgöra när menopaus har inträffat, eftersom preventivmedlen kan påverka blödningarna.

Efter menopaus

Tiden efter menopaus kallas postmenopaus. Då fortsätter kroppen att anpassa sig till lägre hormonnivåer. Med tiden brukar östrogennivåerna bli låga och mer stabila.

Vissa klimakteriebesvär kan minska med tiden, medan andra kan finnas kvar. Det gäller exempelvis torra slemhinnor och besvär från urinvägarna.

Vad händer med hormonerna under klimakteriet?

Hormonerna har en central roll under klimakteriet. När äggstockarnas funktion förändras påverkas produktionen av bland annat östrogen och progesteron.

Under övergången kan hormonnivåerna variera, vilket är en anledning till att både mensen och olika klimakteriebesvär kan förändras över tid. Ett symptom kan dyka upp, försvinna och kanske göra comeback senare.

Efter menopaus ligger nivåerna av östrogen generellt lägre än tidigare.

Det här är naturliga förändringar i kroppen. Samtidigt kan de ge besvär som påverkar allt från sömn och slemhinnor till hur du mår i vardagen.

Hur vet man att man är i klimakteriet?

En förändrad eller oregelbunden mens är ett vanligt tecken på klimakteriet. Andra vanliga symptom är värmevallningar, svettningar, sömnproblem och torra slemhinnor. Hur klimakteriet märks varierar från person till person, och liknande besvär kan även ha andra orsaker.

Värmevallningar och svettningar

Plötsligt blir du varm och börjar kanske svettas. Värmevallningar beror på att hormonförändringarna påverkar kroppens temperaturreglering och kan komma både på dagen och natten.

Humörförändringar och nedstämdhet

Under klimakteriet kan humöret svänga och du kan känna dig mer lättirriterad eller nedstämd än vanligt. Humörförändringar kan också ha andra orsaker.

Torra slemhinnor

När östrogennivåerna sjunker kan slemhinnorna i underlivet bli tunnare och torrare. Det kan orsaka irritation, klåda eller obehag vid sex.

Läs mer om torra slemhinnor.

Sömnproblem

Sömnen kan påverkas under klimakteriet. Värmevallningar och nattliga svettningar kan göra att du vaknar oftare eller får svårt att sova.

Läs mer om sömnproblem.

Oftast behövs inget blodprov för att avgöra om du är i klimakteriet, eftersom hormonnivåerna kan variera mycket under övergången. I vissa situationer kan vården ändå behöva göra en utredning.

Hur länge varar klimakteriet?

Den kanske något frustrerande sanningen är: det varierar.

Klimakteriet börjar vanligtvis flera år före den sista mensen. Den hormonella omställningen fortsätter även efter menopaus, men hur länge olika klimakteriebesvär håller i sig skiljer sig mellan olika personer.

Vissa symptom kan komma och gå under en period, medan andra kan finnas kvar längre. Därför är det mer rättvisande att se klimakteriet som en övergång än som något med ett tydligt start- och slutdatum.

Behandling vid klimakteriebesvär

Klimakteriet är ingen sjukdom, men du behöver inte stå ut med besvär som påverkar vardagen. Det finns olika sätt att lindra symptomen, till exempel hormonbehandling, andra läkemedel och egenvård. Vilken behandling som passar bäst beror på dina besvär och din hälsa i övrigt. En läkare kan hjälpa dig att hitta rätt behandling.

Läs mer om behandling vid klimakteriet, läkemedel och hormoner.

5 tips för att må bättre under klimakteriet

Små förändringar i vardagen kan göra skillnad för hur du mår under klimakteriet. Här är några tips som kan hjälpa dig att må bättre och lindra vissa besvär.

1. Ät varierat och näringsrikt
   En varierad kost hjälper kroppen att få den näring den behöver och ger bra förutsättningar för att må bra.
   
   
2.  Rör på dig regelbundet
   Fysisk aktivitet är bra för både kropp och knopp! Träning kan hjälpa vid sömnproblem och humörsvängningar, samtidigt som den stärker muskler och skelett.
   
   
3.  Sov svalt och skönt
   Ett svalt och mörkt sovrum kan göra det lättare att sova, särskilt om du besväras av värmevallningar och nattliga svettningar.
   
   
4. Ta hand om torra slemhinnor
   Torra slemhinnor kan orsaka sveda och obehag. Oparfymerade mjukgörande produkter kan lindra torrhet på de yttre delarna av underlivet, medan glidmedel kan minska friktion vid sex.
   
   
5. Prata om hur du mår
   Att dela dina upplevelser med andra kan göra skillnad. Berätta för närstående hur du mår så blir det lättare för dem att förstå och stötta dig.

 

När ska man söka vård för klimakteriebesvär?

Sök gärna hjälp om dina klimakteriebesvär påverkar vardagen eller livskvaliteten. Du behöver inte vänta tills besvären känns outhärdliga för att prata med vården om vad som kan hjälpa.

Det är också bra att kontakta vården om du är osäker på om dina symptom beror på klimakteriet eller på något annat.

Kontakta en gynekologisk mottagning om du får mycket besvärande blödningar, om blödningarna förändras på ett sätt som oroar dig eller om du börjar blöda igen efter att ha varit utan mens i minst ett år.

Om du misstänker att du har kommit i klimakteriet ovanligt tidigt är det också bra att kontakta vården för en bedömning.

Vanliga frågor om klimakteriet

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet är övergångsperioden då äggstockarnas funktion förändras, nivåerna av bland annat östrogen förändras och menstruationerna så småningom upphör.

Vad är skillnaden mellan klimakteriet och menopaus?

Klimakteriet är en övergång som pågår under flera år. Menopaus är den sista menstruationen och kan vanligtvis fastställas i efterhand när det har gått tolv månader utan mens, om mensen inte har upphört av någon annan anledning.

Vilken ålder kommer man i klimakteriet?

Det varierar från person till person. Förändringar som hör ihop med klimakteriet kan börja flera år före den sista menstruationen.

Hur vet jag om jag är i klimakteriet?

Förändrad eller oregelbunden mens tillsammans med exempelvis värmevallningar, svettningar, sömnproblem eller torra slemhinnor kan vara tecken på klimakteriet. Symptomen varierar och liknande besvär kan även ha andra orsaker.

Hur länge pågår klimakteriet?

Det finns ingen exakt tidsperiod som gäller för alla. Övergången kan pågå under flera år och olika klimakteriesymptom kan finnas kvar olika länge.

När är klimakteriet över?

Menopaus markerar den sista menstruationen, men därefter fortsätter postmenopausen – en ny hormonell fas i livet. Vissa klimakteriebesvär minskar med tiden, medan andra kan finnas kvar längre.

Källor

Faktainnehållet bygger på information från 1177 Vårdguiden:

1. 1177 – Klimakteriet – klimakteriets faser, hormoner, menopaus och kroppens förändringar.
2. 1177 – Klimakteriebesvär – symptom, blödningsförändringar och när man bör söka vård.
3. 1177 – Läkemedel vid klimakteriebesvär – hormonbehandling och andra behandlingsalternativ.
4. 1177 – Mellanblödningar och blodblandade flytningar – information om avvikande blödningar.