Förstoppning hos barn – så hjälper du en hård mage

När magen inte riktigt vill samarbeta

Förstoppning är väldigt vanligt hos barn – och ofta märks det på mer än bara magen. Vissa barn får ont när de ska bajsa, andra börjar hålla sig eller vill plötsligt inte gå på toaletten alls. Och rätt som det är kretsar stora delar av dagen kring en liten mage som inte riktigt vill samarbeta.

Det kan lätt bli en ond cirkel: barnet håller sig för att slippa smärtan, vilket gör avföringen ännu hårdare nästa gång.

För många föräldrar känns det både frustrerande och lite maktlöst. Men det är vanligt, och ofta går det att hjälpa magen tillbaka till lugnare rutiner med tid, tålamod och rätt stöd.

Hur vet man om ett barn är förstoppat?

Barn bajsar olika ofta, så det viktigaste är ofta att titta på hur barnet verkar må. Tecken på förstoppning hos barn kan vara att avföringen blir hård, att barnet får ont i magen eller börjar undvika toalettbesök.

Vissa barn håller sig länge eftersom det gjort ont tidigare. Då kan magen bli ännu trögare, vilket gör att problemen fortsätter.

Vanliga tecken på förstoppning hos barn

• hård eller klumpig avföring
• ont i magen
• smärta när barnet bajsar
• att barnet håller sig länge
• uppblåst eller hård mage
• minskad aptit
• irritation eller oro

Vissa barn kan också få små sprickor vid ändtarmsöppningen när hårt bajs passerar, vilket kan göra extra ont och leda till att barnet försöker hålla sig ännu längre. Det kan bli en ond cirkel där rädslan för att gå på toaletten gör förstoppningen värre.

Små barn visar ibland sina besvär på andra sätt än äldre barn. De kan bli gnälliga, trötta eller mindre intresserade av mat och lek. En del barn vill plötsligt inte sitta på pottan eller toaletten alls, medan andra gömmer sig eller spänner sig när de behöver bajsa. Och ja – ibland kan det se ut som att barnet “dansar konstigt i vardagsrummet eller går på tå”, när det egentligen försöker hålla sig. 

Vad hjälper vid förstoppning hos barn?

Barnmagar gillar ofta rutiner. Därför kan förändringar som potträning, skolstart, resor eller stressiga dagar ibland märkas direkt i magen.

Det viktigaste är ofta att försöka skapa lugna vanor kring mat, vätska och toalettbesök.

Det kan hjälpa att:

• erbjuda vätska regelbundet under dagen
• ge fiberrik mat anpassad efter barnets ålder
• uppmuntra regelbundna toalettvanor
• låta barnet sitta i lugn och ro på toaletten
• använda fotpall så barnet sitter stabilt och avslappnat

Och ja — ibland krävs det också ganska mycket tålamod. En saga på badrumsgolvet, ett litet hejarop utanför dörren eller “bara en minut till” kan göra större skillnad än man tror.

Receptfria behandlingar vid förstoppning hos barn

Om magen fortsätter vara trög kan receptfria läkemedel ibland användas efter rådgivning från apotekspersonal eller vården.

Mjukgörande behandlingar

Produkter med exempelvis laktulos eller makrogol används för att göra avföringen mjukare genom att binda vätska i tarmen. Det kan göra det lättare och mindre obehagligt för barnet att bajsa.

Den typen av behandling används ofta vid tillfällig förstoppning eller när magen varit trög under en längre period.

Mikrolavemang vid tillfällig förstoppning

Vid behov av snabbare hjälp kan mikrolavemang för barn ibland användas vid tillfällig förstoppning. De verkar lokalt i ändtarmen och hjälper tarmen att tömmas.

För vissa barn kan det kännas extra jobbigt när magen nästan känns “låst”, särskilt om det gått flera dagar utan toalettbesök. Då kan rätt hjälp ibland göra det lättare att bryta den onda cirkeln.

Viktigt att tänka på

Välj alltid produkter anpassade efter barnets ålder och följ anvisningarna på förpackningen.Om du känner dig osäker kan du alltid rådfråga apotekspersonal eller vården.

Varför blir barn lätt förstoppade?

Barns magar är ofta känsligare än man tror. För lite vätska, fiberfattig mat eller att barnet håller sig länge kan göra avföringen hårdare och svårare att få ut.

Förstoppning är också vanligt vid:

• potträning
• skolstart eller förskolestart
• resor och ändrade rutiner
• perioder av stress eller oro

Ibland börjar allt efter ett enda toalettbesök som gjorde ont. Sedan minns barnet känslan och försöker undvika att bajsa nästa gång.

Vad kan man göra om barnet är rädd för att bajsa?

Många barn blir oroliga för att gå på toaletten efter att det gjort ont att bajsa tidigare. Då är det lätt att barnet börjar hålla sig — och plötsligt blir varje toalettbesök något man helst vill undvika.

Då handlar mycket om att försöka skapa trygghet och lugn — utan stress, tjat eller press. Små rutiner kan göra stor skillnad för en osäker barnmage.

Det kan hjälpa att:

• ha regelbundna toalettstunder
• låta barnet sitta en liten stund efter måltider
• använda fotpall vid toaletten så kroppen slappnar av bättre
• läsa saga eller distrahera under toalettbesöket
• ge beröm, tålamod och mycket lugn

Ett lugnt “vi testar igen om en stund” kan ibland göra stor skillnad för ett barn som känner sig oroligt, och vara minst lika viktigt som själva toalettbesöket.

Om avföringen redan blivit hård kan mjukgörande behandling ibland hjälpa barnet att få mindre ont när det bajsar. Det kan göra det lättare att bryta den onda cirkeln och våga försöka igen.

När ska man kontakta vården?

Sök vård om barnet:

• har kraftig eller återkommande magsmärta
• får blod i avföringen
• har långvariga besvär
• går ner i vikt
• mår allmänt dåligt
• kräks eller får uppspänd mage

Små barn och spädbarn bör alltid bedömas av vården vid större eller återkommande besvär.

Tips! Läs gärna mer om vanliga magproblem här. Spana även in vår guide om du har en bebis med mgaknip eller själv har problem med gaser i magen eller har uppblåst eller bubblig mage.

Artikeln bygger på information från svenska medicinska källor som 1177 Vårdguiden, Rikshandboken i barnhälsovård, Läkemedelsverket och Fass.