Vätskebrist hos barn: första tecknen och bästa hjälpen

Snabbguide: tecken på vätskebrist hos barn

Tecken på vätskebrist hos barn	Hur det kan märkas
Trötthet eller irritabilitet	Barnet blir hängigt, gnälligt eller orkar mindre än vanligt
Mindre urin	Barnet kissar mindre än vanligt eller inte alls
Mörk urin	Urinen blir mörk och mer koncentrerad
Torr mun	Torra läppar och torr mun
Huvudvärk	Barnet klagar på ont i huvudet
Sämre aptit	Vill inte äta som vanligt
Gråter utan tårar	Få eller inga tårar när barnet gråter
Förändrad törst	Verkar mycket törstigt eller vill inte dricka

Varför får barn vätskebrist så snabbt?

Vätskebrist hos barn uppstår när kroppen förlorar mer vätska än barnet får i sig. Då kan kroppen få svårare att upprätthålla viktiga funktioner som blodcirkulation, temperaturreglering och saltbalans.

Små barn är särskilt känsliga eftersom deras vätskebehov är stort i förhållande till kroppsvikten. Dessutom kan vätskeförluster uppstå snabbt – ibland snabbare än man hinner säga ”ta en klunk till”.

Vanliga orsaker till vätskebrist hos barn är:

• Magsjuka med diarré och kräkningar
• Hög feber
• Varmt väder och sol
• Fysisk aktivitet och lek
• Att barnet dricker för lite

Ofta går lätt vätskebrist att behandla hemma med extra vätska och vätskeersättning. Vid svårare besvär kan barnet däremot behöva vård på sjukhus.

Läs gärna våra guider:

• Barn med magsjuka? Farmaceutens bästa tips & råd
• Feber hos barn – symtom, råd & lindring när febern slår till
• Så gör du egen vätskeersättning

Hur märker man vätskebrist hos barn? 

Vätskebrist innebär inte bara att kroppen har för lite vatten. Även viktiga salter och mineraler försvinner, vilket kan påverka barnets energi, ork och allmäntillstånd.

Vanliga symtom på vätskebrist hos barn:

• Blir trött, hängigt eller irriterat
• Inte orkar leka som vanligt
• Kissar mindre än vanligt eller inte alls
• Får mörk och koncentrerad urin
• Har torra läppar och torr mun
• Får huvudvärk
• Tappar aptiten
• Gråter utan tårar
• Verkar törstigt – eller tvärtom inte vill dricka

Symtom vid kraftig uttorkning

Vid mer uttalad vätskebrist kan huden förlora sin spänst, ögonen se insjunkna ut och barnet bli svårt att få kontakt med.

Spädbarn
Hos spädbarn kan även fontanellen – den mjuka delen på huvudet – se insjunken ut.

Tidigt födda
För tidigt födda barn, barn under ett år och barn med vissa kroniska sjukdomar är extra känsliga för uttorkning.

Barn under 3 år
På barn under tre år kan kontrollera vätskebrist genom att  försiktigt nypa huden på magen och dra den lätt utåt. Om huden stannar kvar och inte snabbt går tillbaka kan det vara ett tecken på vätskebrist. Normalt ska huden återgå inom ett par sekunder. Hos barn från ungefär tre års ålder kan samma kontroll göras på handen.

Så behandlar du vätskebrist hos barn hemma

Barn kan snabbt förlora mycket vätska vid feber, diarré och kräkningar. Därför är det viktigt att börja erbjuda extra vätska tidigt och fortsätta ge små mängder regelbundet under dagen.

Om barnet kräks kan det hjälpa att ge mycket små mängder vätska åt gången, exempelvis 1–2 teskedar ungefär var femte minut.

Det kan hjälpa att:

• Erbjuda små mängder vätska ofta
• Fortsätta amma eller ge modersmjölksersättning
• Ge vätskeersättning vid magsjuka
• Erbjuda kall dryck eller isglass om barnet har svårt att dricka
• Använda sked eller plastspruta om barnet inte vill dricka själv

Vätskeersättning är framtagen för att användas vid vätskeförlust och är ofta ett bra alternativ eftersom det innehåller salter och socker i anpassad balans för att hjälpa kroppen att återställa vätskebalansen. Barn under ett år bör undvika smaksatt vätskeersättning om inte vården rekommenderat något annat.

Bra att tänka på:

• Undvik stora mängder söta drycker och lightprodukter eftersom de kan förvärra diarré och bidra till ökad vätskeförlust.
• Vid kraftig uttorkning kan barnet behöva vård på sjukhus. Där kan barnet få hjälp att återställa vätskebalansen genom vätska och salter direkt i blodet via dropp eller via en tunn slang till magsäcken.

Vill du veta mer? Läs vår guide: Recept på egen vätskeersättning – så gör du steg för steg

Hur mycket ska barn egentligen dricka per dag? 

Vätskebehovet varierar beroende på ålder, vikt och aktivitet. Som riktlinje behöver barn ungefär:

• 1 liter per dygn vid 10 kg kroppsvikt
• 1,5 liter per dygn vid 20 kg kroppsvikt
• 2 liter per dygn vid 40 kg kroppsvikt

Vid feber, varmt väder, diarré eller kräkningar behöver barnet ofta dricka mer än vanligt.

Hur får man barn att dricka mer? Här är knep som kan hjälpa

• Sugrör brukar kännas roligare
• Isglass kan fungera bättre än vatten
• Små klunkar ofta är bättre än stora glas
• Servera kall dryck i favoritmugg
• Testa sked eller medicinspruta

När ska man söka vård?

Kontakta vården om:

• Barnet är yngre än 2 år och har kraftig diarré
• Barnet kräks så mycket att vätska inte stannar kvar
• Barnet blir slött eller försämras trots behandling hemma
• Barnet kissar mycket lite eller inte alls
• Barnet verkar ha tydlig vätskebrist eller uttorkning

Sök akut vård om:

• Barnet är yngre än tre månader och du misstänker vätskebrist
• Barnet är för tidigt fött och verkar uttorkat
• Barnet är omtöcknat, svårt att få kontakt med eller mycket trött
• Barnet har blod i avföringen
• Barnet verkar svårt uttorkat eller medvetslöst

Du kan även kontakta 1177 Vårdguiden om du är osäker på om barnet behöver vård.

Behöver barnet stanna hemma vid vätskebrist?

Barnet bör stanna hemma så länge det är påverkat eller har en smittsam sjukdom, till exempel magsjuka.

När barnet är piggt igen, äter och dricker normalt samt orkar delta i aktiviteter går det oftast bra att återgå till förskola eller skola.

Hur länge varar vätskebrist hos barn?

Hur snabbt barnet återhämtar sig beror på orsaken och hur stor vätskeförlusten varit.

Kroppen arbetar hela tiden för att återställa vätskebalansen och behålla rätt nivå av vätska och salter. Vid vätskebrist kan blodcirkulationen påverkas, vilket gör att kroppen och musklerna inte får tillräckligt med syre. Det kan leda till symtom som trötthet, slöhet och orkeslöshet.

Om barnet inte blir bättre trots att det får vätska, eller om symtomen förvärras, bör vård kontaktas omgående.

Bra att ha hemma vid vätskebrist, magsjuka och feber

När sjukdom kommer plötsligt är det skönt att vara förberedd. I Lilla Apoteket hittar du produkter som kan vara bra att ha hemma vid feber, magsjuka och vätskebrist hos barn – från vätskeersättning till febertermometer och skonsamma hjälpmedel för små magar.

Apohems farmaceuter tipsar 

Många vanliga besvär går att lindra med rätt egenvård – men det är inte alltid lätt att veta vilka receptfria alternativ som passar bäst. Apohems farmaceuter hjälper dagligen kunder att hitta produkter utifrån behov, livsstil och känslighet. Vid vätskebrist hos barn rekommenderar Apohems farmaceuter vätskeersättning eftersom den hjälper till att återställa både vätska och salter som kroppen förlorar. Vid magsjuka hos barn rekommenderas det att ha smidiga portionspåsar med vätskeersättning hemma, särskilt under vinterhalvåret när magsjukor är vanliga. 

Här kan du läsa mer om Apohems farmaceuter och deras expertis.

Vanliga frågor om vätskebrist hos barn

Hur vet man om ett barn är uttorkat?

Vanliga tecken är att barnet kissar mindre, har torr mun och torra läppar, blir ovanligt trött eller får mörk urin. Vid större vätskebrist kan huden förlora sin spänst och ögonen se insjunkna ut.

Vad ska barn dricka vid vätskebrist?

Vätskeersättning är ofta ett bra alternativ eftersom den innehåller både vätska och salter. Amning och modersmjölksersättning bör fortsätta som vanligt.

Kan barn få feber av vätskebrist?

Vätskebrist kan påverka kroppens temperaturreglering. Feber orsakas dock oftast av infektion, som samtidigt kan leda till vätskebrist.

Hur mycket vätska behöver barn?

Behovet varierar med ålder, vikt och aktivitet. Vid feber, varmt väder eller magsjuka behöver barnet oftast dricka mer än vanligt.

Hur ofta ska man ge vätska till ett barn som kräks?

Det är ofta bäst att ge mycket små mängder vätska ofta, exempelvis ett par teskedar var femte minut.  

Texten bygger på medicinska rekommendationer och information från Knodd.se och 1177 Vårdguiden.